Sista Lovdagen
(Om ni undrar varför min blogg ser så konstig ut så är det för att jag och Paulina försökte att fixa till den tidigare idag och vi jobbar fortfarande på den, dock stötte vi på lite problem med alla kodmallar och mitt Internet har varit lite på vift. Men jag jobbar på det.)
Nu sitter jag här på sista lovdagen och tänk va tiden har gått fort...
Det är med blandade känslor jag skriver det här inlägget. Den här dagen har nog inte varit den bästa, men hoppas på att den nu slutar bra. Är lite nyfiken och funderar på hur allt kommer bli nu. Hoppas iaf att jag gjorde rätt, och att det här kommer att hjälpa i framtiden. Jag vet att ni båda ville det här och därför såg jag till att ni verkligen började snacka. Hoppas att ni förstår hur svårt det kan vara för mig och att jag har varit rädd för det men hur jobbigt det än må vara ibland så är det ändå det här jag vill nu. Jag vill att det ska fungera för oss. Så snälla säg att ni nu förstår mig och kan lita på mig när jag säger att det är helt okej. Jag kan inte hålla kvar längre det blir bara mer fel och vi mår alla bara sämre av det. Hoppas att ni reder ut vissa oklarheter nu medan jag sitter här och skriver och tänker på er. Hoppas att ni hjälper varandra och blir vänner igen. Men framförallt att ni blir glada. För ni två betyder så mycket för mig. Ni och min familj är allt! Älskar er <3
Till er som inte förstod ett skvatt av det här som jag skrev, så kan jag lugna er med att säga att ni inte behöver förstå det. Det handlar bara om att jag vill att dessa två personer som jag skrev om ska bli vänner igen utan att jag står i vägen. Jag vill inte nämna några namn för de vet vilka de är.
Nu vill jag att vi alla tar nya tag inför nästa termin i skolan och kämpar på!
